Bioenergin är lika mycket förnybar energi som sol, vind och vatten. Bioenergi kan ses som lagrad solenergi. Växterna omvandlar en del av solenergin till biomassa i form av kemiska föreningar som kan användas vid ett senare tillfälle. Eldning med fasta biobränslen är ur miljöaspekt ett utmärkt val om man eldar på rätt sätt. Bränslet ska vara torrt och förbränningen bör ske med hög temperatur och med korrekt lufttillförsel. Vid förbränning av fastbränsle blir det inget så kallat nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Ny skog växer upp och binder koldioxid i samma takt som ved avverkas och eldas upp. 

År 2015 kom 35% av Sveriges energianvändning från bioenergi, då är belysning och transporter inräknat. Sverige är idag ett fantastiskt exempel för andra länder på hur utveckling av förnybar energiproduktion kan ske utan att ekonomi och sysselsättning påverkas negativt.

Fördelarna med att välja flis som bränsle är att man kan tillvarata det mesta i våra skogar, även det som inte går att använda till ved eller pellets. Flis är billigt att framställa och är oftast närproducerat. Det som krävs är en byggnad för lagring av flisen samt en traktor med lastare för påfyllning av flisförrådet. Om man inte har möjlighet att köpa färdig flis är alternativet att flisa själv med en s.k. flishugg. Flera skogsägare och lantbrukare börjar idag tillhandahålla flis, så det lönar sig att söka i närområdet efter någon som säljer färdig flis.

Energiinnehållet i en kubikmeter flis är normalt högre än i en kubikmeter lös ved, men kan variera beroende på fukthalten som inte bör överskrida 30%. Ju lägre fukthalt desto bättre värmevärde. Flisens energiinnehåll är ca 3,5–4,0 kWh/kg (ca 150–250 kg/m3). 

För dig med en villa eller mindre industrifastighet rekommenderar vi varmt vanlig stamvedsflis av standarden GF60 som även brukar kallas för "torr, fin flis" med en fukthalt på 10–30%.

Torkat och komprimerat träbaserat bränsle i form av pellets har ett högt innehåll av energi som vi med fördel kan använda för uppvärmningsändamål. Som privatperson kan man välja mellan tre olika sorters värmesystem; panna, kamin eller kompletterande brännare. Pellets används också i flerbostadshus i värmecentraler eller i fjärr- eller kraftvärmeverk. 

I stort sett all pellets som produceras i Sverige består av biprodukter från skogsindustrin i form av såg- och kutterspån. Råvaran komprimeras under högt tryck och formar små stavar av träfibrer med stabilt högt energiinnehåll. Pellets är ett homogent bränsle som finns lätt tillgängligt för alla typer av anläggningar. 

Uppvärmning med pellets är i jämförelse med uppvärmning med direktverkande el och olja ett långsiktigt och privatekonomiskt bra val. I fastigheter som inte är anslutna till fjärrvärmenätet är pellets därför ett självklart val för många. Pengarna man sparar på energieffektivisering och lägre kostnader för uppvärmning kan läggas på annat som vi har mer glädje av. Pellets är en ren naturprodukt som ingår i naturens kretslopp och påverkar därmed inte klimatet som fossila bränslen gör. Pellets levereras i säck- eller bulkform. Med ett bulkförråd kommer leveranserna kontinuerligt under året utan att man som kund behöver lägga ner något jobb. Ett bra pelletssystem behöver uraskning några gånger per år, vilket i praktiken innebär tömning av en askbehållare. Askan är i sig ett gödningsmedel som kan användas i trädgården eller på gräsmattan.

Det finns drygt 20st inhemska trädslag i Sverige. Utöver dessa finns det även ett stort antal införda trädslag som oftast finns inom begränsade områden. Lövträdsarterna är en mycket större grupp än barrträdsarterna, som endast är tre till antalet. De arter som räknas som barr är gran, tall och lärk. 

Vedens fuktinnehåll är viktigt att ha i åtanke när man beräknar den energi som veden avger. Ved som har ett fuktinnehåll på mindre än 30% ger i de flesta fall bäst prestanda och minsta mängd emissioner. Ved med högre fukthalt än så bör inte användas om inte utrustningen är speciellt anpassad för dessa fuktigare bränslen. Ett levande träd, liksom restprodukter från sågverken, har en fukthalt på ca 50-60%. 

En viktig faktor i torkningen av ved är luftfuktigheten. Den är som lägst under tiden före lövsprickningen och stiger sedan successivt mot hösten. När skillnaden mellan vedens och luftens fuktighet är som störst torkar veden effektivast. Därmed är torkningen av veden ofta bättre i april vid 10°C än vid 25°C i augusti. Fukthalten i grova tal när det gäller rå ved, ligger runt 50 % och lufttorr ved ligger på 15 % i maj samt 30 % i oktober-november. 

Något att tänka på när man har den upparbetade veden är att se till så den lagras väl genomluftad under tak. Ett bra alternativ är ute under ett plåttak som vilar på reglar. Något som inte är att rekommendera är att använda presenning. Om detta trots allt är enda alternativet, tänk då på att inte dra den långt ner på sidorna.